Pelle finns inte längre. Det är ofattbart. Det går liksom inte att ta in. Hans klokhet var en ryggrad, inte bara för oss utan för väldigt många inom föreningslivet, liksom i politiken.

Budet om P-G Björkmans bortgång kom som en chock. Vi förlorade en hedersordförande, men framför allt en väldigt god vän. Ingen kunde balansera allvar, humor och sunt förnuft på det sätt som Pelle oftast hade förmågan att göra. Det var nog därför han gillade kombinationen av politiken och föreningslivet på både hög och låg nivå. Det spelade ingen roll om det handlade om Svenska Friidrottsförbundet, Alingsås IF, Vadsjöns BK eller BK Spark. Engagemanget och pliktkänslan var densamma. Pelle gjorde inget halvdant och lämnade inget åt slumpen, oavsett nivå.

Vi vänner i BK Spark är väldigt tacksamma för alla stunder tillsammans med Pelle. Möten, arrangemang, resor eller bara en fika i farten. Pelle höll oss andra på mattan, var lite av ordningsman i klassen.

Vi glömmer aldrig cabaréartisten Pelle Björkman. Många oförglömliga sångframträdanden blev det. I did it My way, är en klassiker. Trots verser med egen text och bitvis också ett annat språk. Pelle improviserade – men med perfektion rent musikaliskt.

Pelle var extremt skicklig mötesledare. Tydlig, proffsig och effektiv. Ett föredöme. Någon större fotbollsspelare kan man väl inte beskylla Pelle för att ha varit. Men han hittade alltid sin plats även sportsligt. Han har gjort allt från att döma matcher, vara lagledare – och stå i muren på frisparksövningar. Han var inte rädd för lite skit under naglarna. När BK Spark var på väg att gå under av ekonomiska skäl, var givetvis Pelle en del i räddningsaktionen, tillsammans med ytterligare ett antal eldsjälar. Hårt jobb och ett par tipspromenader så fick vi rätsida på finanserna och förutsättningar att återuppta en sportslig verksamhet. Pelle var givetvis med och kokade korv och serverade kaffe.

När klubben var på fötter igen, tyckte han att tiden var mogen att lämna. Han hade börjat trappa ner på antalet åtaganden, förklarade han. Ett klokt beslut. Även om vi tappade en styrelsemedlem, så skulle vännen Pelle Björkman aldrig försvinna. Trodde vi.

Därför smärtade det enormt när vi nåddes av dödsbudet. Att han inte fick njuta längre än så här av sin tid som senior. Så fruktansvärt orättvist. Och en smärtsam påminnelse om hur bräckligt livet är.

Vila i frid, käre vän.
Du lever för alltid kvar i våra minnen.

VÄNNERNA I BK SPARK